fredag 11 oktober 2013

Vila...


Hej alla ni fina !


I dag blir jag för första gången väldigt privat.
Jag bär på en klump av ihoptrasslade tankar och känslor...
är både ledsen arg besviken och uppgiven.
Man kan leda hästen till vattnet men inte tvinga den att dricka. 
Just nu känns det som att jag inte orkar mer...
jag sörjer en person som fortfarande är i livet och det gäller min egen mor. 
Min mamma är sjuk och det hon gör som sårar mej så djupt vet jag tillhör sjukdomsbilden...
men det hjälps inte, jag saknar min mamma.

I helgen ska jag bara vila och göra sådant som jag mår bra av.
Jag ska krama min kära familj, andas skogsluft, kanske måla en stol och 
försvinna bort i något så ytligt som vackra inredningstidningar.








Tack för att ni tittar in...
ta hand om er och ta hand om varandra !

Kram

Anette

19 kommentarer:

  1. Det låter som om du redan sörjer, ta dig den tid du behöver för att komma vidare. Det behövs, jag vet....mammor kan man sakna på så många förunderliga sätt, i tid och otid. Det finns inget förnuftigt med sorg, så ta hand om dig!

    Stor varm kram till dig

    SvaraRadera
  2. Finaste, finaste du! Att se en anhörig förvandlas till följd av en sjukdom är smärtsamt. Och även om man vet varför människor gör som dom gör så blir det svårt ibland.
    Livet är så oerhört skört på många olika sätt.

    Så bra att du tar hand om dig! Kryp upp i det mjuka med din flock och bara var.
    Stor kram Hannis

    SvaraRadera
  3. Ps, bara så att du vet...Jag ser dig också som en vän!

    SvaraRadera
  4. En stoor varm kram till dig och din familj!

    Petronella

    SvaraRadera
  5. Kära bloggvän! Varma tankar och styrkekramar till dig!
    Jag tror mig förstå det du skriver om här...
    Ha en fin hösthelg!
    Stor varm kram till dig!
    Jenny

    SvaraRadera
  6. God morgon Anette!
    Ditt inlägg berör, din sorgsenhet och upprördhet. Fy tusan vill man bara skrika ibland, inte sant? Ruska om den det gäller, för oj så mkt ondare det gör när det är ngn som står en så nära, som varit annorlunda och som förändras till det sämre.
    En stor, varm, tröstande styrkekram skickar jag till dig denna fredagmorgon och önskar dig en mysig helg med din familj!
    /Anna
    Ps. Läsa inredningstidningar, tända ljus, promenera i skogen eller sätta på hög musik i bilen, whatever works for you, do it!!

    SvaraRadera
  7. Inte helt lätt situation. Klart man blir ledsen även om man vet varför. Sagda ord kan ju såra men ännu mer vetskapen om att de sägs av någon som inte egentligen har kontroll över vad de säger. Viktigt att ta hand om sig själv och tillåta sig känna sig ledsen utan skuld. Inte lätt.
    Kram Anette

    SvaraRadera
  8. Skickar dig en riktig bamse kram // Anette

    SvaraRadera
  9. Det där låter superjobbigt! Mamma är alltid mamma och man önskar att hon alltid får vara där bredvid, stark och glad. Men sånt är ju inte livet. Bra att du tar dig tid för ta hand om dig själv.
    Kram
    Bara anna
    Annacecar.blogspot.com

    SvaraRadera
  10. Låter inget vidare... min mamma var inte heller sig riktigt lik innan jag förlorade henne! man fick intala sig att det var sjukdomen och inte mamma! Tycker du gör rätt i att ta en helg och bara få vara!

    Stor kram till dig
    Sandra

    SvaraRadera
  11. Det är så hemskt när sjukdommar gör våra mammor eller pappor till nåt som dom inte är .
    Ger dig alla styrkekramar jag kan . Hämta kraft du i det som du finnner ro i .
    kram.

    SvaraRadera
  12. Inte för det tröstar dig men jag förstår på ett ungefär vad du går igenom. Var med om samma sak med min mor för några år sedan. Världens snällaste mamma blev den som sårade mig mest. Från och med nu är jag inte din mamma, sa hon en dag. Ni vill mig bara illa. Oj, vad många tårar det rann nerför kinderna tiden efter. Försökte som du intala mig att det hörde till sjukdomsbilden när hon fick sina vredesutbrott...men, men inte alls lätt. Det var nog de jobbigaste åren i mitt liv när min snälla goa mamma succesivt blev som en främmande person för mig.
    Hittade för övrigt hit av en slump för några veckor sedan. Tycker du har en så rofylld och inspirerande blogg. Tack för det du delar med dig av. Stor kram från Ami

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fina Ami !

      Tack rara du för dina stöttande ord..det värmer !!
      Roligt att du hittat hit..du är så välkommen åter !!

      Kram

      Radera
  13. Vännen, det gör oerhört illa, jag förstår det! Men tänk att det är en sjukdom, en grym sådan, och mamma kan inte hjälpa vad som händer med henne. Njut av din familj och tänk på fina minnen istället av mamma.
    Varmkramar Eva

    SvaraRadera
  14. Styrkekram till dig kära bloggvän. Kram Jenny

    SvaraRadera
  15. Styrkekramar till dig goa fina rara Anette:))

    Hoppas du dock kan njuta av helgen och höstens vackra färger:))

    Stora kramen

    Kråke

    SvaraRadera
  16. Man är inte äldre än vad man gör sig! : )

    Önskar dig en toppen helg med familjen.
    Kram Kia

    SvaraRadera
  17. Skickar massor av styrkekramar till dig! Hoppas helgen blir fin och du kan ladda massor av ny positiv energi!
    Kram Paula

    SvaraRadera

Om du har tid och vill, får du gärna lämna några små ord innan du går. Då blir jag så glad !!

Välkommen tillbaka !

Anette